Historia från Odensjö  Rolf Carlsson
Copyrigt © Rolf Carlsson 2026-01-06

Odensjö Skolhustomt

GPS-koordinat: WGS-84 N 556°52'3.3" E 13°35'58.4" (56.867573, 13.599543) RT-90 X 6306705 Y 1365492 Skylt vid torpiventering: 38 uppsatt 1981-05-28. Fastighetsbeteckning: Odensjö Karsagård 1:8 (2019) Vill du se flygfoto?
På Kyrkstämman den 2 april 1886 beslutades att låta uppföra ett nytt skolhus med planteringsland nära kyrkan på prästboställets ägor. Den 12 november 1886 klockan 10 inställer sig lantmätare Modeè för att avsöndra och värdera den nya tomten, "vilken på marken redan var uppstakad" som det står i protokollet. GPS-koordinat: WGS-84 N 56° 51' 36,00" E 13° 36' 47,20" (56.860000,13.613111) RT-90 X 6305836 Y 1366292 Fastighetsbeteckning: Odensjö Prästboställe 3:2 (2019) Vill du se flygfoto?
Redan 18 juni 1842 utfärdades en stadga om folkundervisning i riket. I Odensjö fanns 15 förmedlade hemman och 77 hushåll i torp och backstugor och totalt ca 800 invånare. År 1846 blev det åter ifrågasatt att antaga skollärare. Vrå och Odensjö hade överenskommit att ha en ambulerande lärare. I Vrå hade redan klockaren Samuel Palmgren undervisat barnen utan att ha den nödvändiga utbildningen. Han hade redan besökt flera seminari- elärares föreläsningar för att förkovra sig. Per Andersson i Åsen ansåg att man skulle kräva att barnen kände bokstäverna före antagandet till skolan. Johannes Göransson i Vret och Johan Göransson i Björkenäs förenade sig med honom så Palmgren kunde inte anställas. Vid stämman 1847 hade påtryckningar från befolkningen skett och man beslutade att antaga klockare Palmgren i Vrå som vikarie i 2 år. År 1850. Skollärarlönen skall nu och framgent utgå med 53 rdr 16 skilling samt 10 tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn däri inberäknat ersättning för hus och boställe. Detta år inflyttade Peter Lövander från Emmeboda Södergård i Vrå, som hade godkänd utbildning och är upptagen i husförhörslängden i Odensjö (På Socknen). Vid den här tiden var lärarlönen 53 rdr 16 skilling samt 10 tunnor spannmål, hälften råg hälften korn, däri inberäknat inberäknat ersättning för hus och boställe. Han fick dessutom själv inhämta föregående års lön och inte onödigt besvära skolstyrelsen. Lövander lämnar Odensjö 1852 och flyttar till Lidhult. År 1852. Föreningen med Vrå visade sig omöjlig eftersom det var 4 mil från södra delen av Vrå till norra delen av Odensjö. Totalt var det 300 barn som skulle undervisas av en lärare. I januari 1853 flyttade Sven Magnus Bergstedt till Odensjö som folkskollärare. Han är den lärare som stannade i Odensjö livet ut. År 1863 bildades Odensjö kommun och året därpå 1864 var åter skolfrågan högaktuell. Skolan flyttade från hus till hus och flertalet barn bevistade skolan knappt 30 dagar och de övriga mindre än 20. Skolhusfrågan var också aktuell men det fanns många åsikter om placeringen. Prosten Rydeman ville att man skulle bygga en skola nära kyrkan och ett vid Loshult. Om det blev skolhus vid Loshult skulle Per Andersson i Åsen lämna ved till uppvärmning av detta för all framtid. Ett annat förslag var bygga en skola mellan Odensjö och Vret samt ett i Yttra Röshult och ett i Hästhult. De två senare blev bebyg- gda, men hur man löste skolfrågan för de norra delarna av socknen och Odensjö, har jag inte kunnat klarlägga. År 1869 utfärdades nedanstående gåvobrev av makarna Jonas Svensson och Merta Larsdotter i Karsagård. De hade fött 5 barn, vilka alla avlidit i späd ålder varav det yngsta 1859. Till Odensjö församling hafva undertecknade till byggnadstomt för ett tillernadt [tilltänkt] Skolhus för nämnde Socken äfvensom till plant- eringsland för skolan och dess lärare med fri wilja och moget betänkande till evärdelig ego bortgifvit en till wårt egande 3/32 mant kronoskatte No 1 Odensjö Karsag hörande plan, belägen utmed allmänna Häradswägen emellan Unnaryd och Odensjö kyrkor, i utmarken, emellan häradsvägen och Skollärare Bergstedts utega innehållande i areal tre qvadratrefva och Åttiofyra qvadratstänger ejande Socknen å namn de Gelan hvilken med full ejande rätt till ofwan nämnde ändamål Socknen tillegnas erhålla uppbud och fasta, hvartill wåra åtkomsthandlingar öfwerlemnas hvilket härmed i vittnes närvaro försäkras af Odensjö den 7 September 1869. Jonas Svens Son Merta Lars Dotter På en gång närvarande vittnen: S.M. Bergstedt FraAugWilh Palmgren Skollärare och Klockare v Pastor i Odensjö Pastorat. Om denna skolhusplan någonsin blev bebyggd, eller enbart användes för odling är ännu inte utrett. Kommunen var ägare av tomten till 1948, då den såldes för 125 kr till Nils Jönsson i Karsagård som var ägare av den omgivande marken. Odensjö kommun var illa ute efter missväxt 1867 och 68. Församlingen och kommunen hade bildat en nödhjälpskommité eftersom av kommunens ca 1000 invånare omkring 350 saknade sitt dagliga bröd. Utsäde var man tvungen att köpa, men pengar saknades. Läs här.
Göteborgs Posten 18690324.
Historia från Odensjö Rolf Carlsson
Copyrigt © Rolf Carlsson 2026-01-06
GPS-koordinat: WGS-84 N 56°52'3.3" E 13°35'58.4" (56.867573, 13.599543) RT-90 X 6306704 Y 1365492 Skylt vid torpiventering: 38 uppsatt 1981-05-28. Fastighetsbeteckning: Odensjö 1:8 (2019) Vill du se flygfoto?

Odensjö Skolhustomt

Göteborgs Posten 18690324.
På Kyrkstämman den 2 april 1886 beslutades att låta uppföra ett nytt skolhus med planteringsland nära kyrkan på prästboställets ägor. Den 12 november 1886 klockan 10 inställer sig lantmätare Modeè för att avsöndra och värdera den nya tomten, "vilken på marken redan var uppstakad" som det står i protokollet. GPS-koordinat: WGS-84 N 56° 51' 36,00" E 13° 36' 47,20" (56.860000,13.613111) RT-90 X 6305836 Y 1366292 Fastighetsbeteckning: Odensjö Prästboställe 3:2. Vill du se flygfoto?
Redan 18 juni 1842 utfärdades en stadga om folkundervisning i riket. I Odensjö fanns 15 förmedlade hemman och 77 hushåll i torp och backstugor och totalt ca 800 invånare. År 1846 blev det åter ifrågasatt att antaga skollärare. Vrå och Odensjö hade över- enskommit att ha en ambulerande lärare. I Vrå hade redan klockaren Samuel Palmgren undervisat barnen utan att ha den nödvändiga utbildningen. Han hade redan besökt flera seminarielärares föreläsningar för att förkovra sig. Per Andersson i Åsen ansåg att man skulle kräva att barnen kände bokstäverna före antagandet till skolan. Johannes Göransson i Vret och Johan Göransson i Björkenäs förenade sig med honom så Palmgren kunde inte anställas. Vid stämman 1847 hade påtryckningar från befolkningen skett och man beslutade att antaga klockare Palmgren i Vrå som vikarie i 2 år. År 1850. Skollärarlönen skall nu och framgent utgå med 53 rdr 16 skilling samt 10 tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn däri inberäknat ersättning för hus och boställe. Detta år inflyttade Peter Lövander från Emmeboda Södergård i Vrå, som hade godkänd utbildning och är upptagen i husförhörslängden i Odensjö (På Socknen). Vid den här tiden var lärarlönen 53 rdr 16 skilling samt 10 tunnor spannmål, hälften råg hälften korn, däri inberäknat inberäknat ersättning för hus och boställe. Han fick dessutom själv inhämta föregående års lön och inte onödigt besvära skolstyrelsen. Lövander lämnar Odensjö 1852 och flyttar till Lidhult. År 1852. Föreningen med Vrå visade sig omöjlig eftersom det var 4 mil från södra delen av Vrå till norra delen av Odensjö. Totalt var det 300 barn som skulle under- visas av en lärare. I januari 1853 flyttade Sven Magnus Bergstedt till Odensjö som folkskollärare. Han är den lärare som stannade i Odensjö livet ut. År 1863 bildades Odensjö kommun och året därpå 1864 var åter skolfrågan högak- tuell. Skolan flyttade från hus till hus och flertalet barn bevistade skolan knappt 30 dagar och de övriga mindre än 20. Skolhusfrågan var också aktuell men det fanns många åsikter om placeringen. Pros- ten Rydeman ville att man skulle bygga en skola nära kyrkan och ett vid Loshult. Om det blev skolhus vid Loshult skulle Per Andersson i Åsen lämna ved till uppvärmning av detta för all framtid. Ett annat förslag var bygga en skola mellan Odensjö och Vret samt ett i Yttra Röshult och ett i Hästhult. De två senare blev bebyggda, men hur man löste skolfrågan för de norra delarna av socknen och Odensjö, har jag inte kunnat klarlägga. År 1869 utfärdades nedanstående gåvobrev av makarna Jonas Svensson och Merta Larsdotter i Karsagård. De hade fött 5 barn, vilka alla avlidit i späd ålder varav det yngsta 1859. Till Odensjö församling hafva undertecknade till byggnadstomt för ett tillernadt [till- tänkt] Skolhus för nämnde Socken äfvensom till planteringsland för skolan och dess lärare med fri wilja och moget betänkande till evärdelig ego bortgifvit en till wårt egande 3/32 mant kronoskatte No 1 Odensjö Karsag hörande plan, belägen utmed allmänna Häradswägen emellan Unnaryd och Odensjö kyrkor, i utmarken, emellan häradsvägen och Skollärare Bergstedts utega innehållande i areal tre qvadratrefva och Åttiofyra qvadratstänger ejande Socknen å namn de Gelan hvilken med full ejande rätt till ofwan nämnde ändamål Socknen tillegnas erhålla uppbud och fasta, hvartill wåra åtkomsthandlingar öfwerlemnas hvilket härmed i vittnes närvaro för- säkras af Odensjö den 7 September 1869. Jonas Svens Son Merta Lars Dotter På en gång närvarande vittnen: S.M. Bergstedt FraAugWilh Palmgren Skollärare och Klockare v Pastor i Odensjö Pastorat. Om denna skolhusplan någonsin blev bebyggd, eller enbart användes för odling är ännu inte utrett. Kommunen var ägare av tomten till 1948, då den såldes för 125 kr till Nils Jönsson i Karsagård som var ägare av den omgivande marken. Odensjö kommun var illa ute efter missväxt 1867 och 68. Församlingen och kom- munen hade bildat en nödhjälpskommité eftersom av kommunens ca 1000 invånare omkring 350 saknade sitt dagliga bröd. Utsäde var man tvungen att köpa, men pengar saknades. Läs här.