Första gången Sörebäck omtalas i husförhörslängden är 1842 då Nils
Samuel Lohm och hans fästmö Kerstin Börjesdotter flyttar från Bavraböke
där hans syster Sara Helena var gift med komministern Sven Stenvall.
Nils var son till komminister Lohm i Kvenneberga (G), och var född där
19 februari 1815. Han hade flyttat till systern som dräng 1841, där han
träffade Kerstin som var piga hos prästfamiljen. Hon var född i Viggåsa
24 januari 1815 och hade flera syskon som bodde i Odensjö socken. På
Sörebäck föddes enda barnet Anna Margareta 1 april 1845.
År 1859 avlider Nils, men änkan och dottern bor kvar på torpet till
1863, då Kerstin avlider den 9 september. Anna Margareta lämnar
Sörebäck 1865 och flyttar till Torarp östergård som piga.
Redan 1864 hade en ny familj flyttat till torpet. Det var Johannes
Svensson som var född på Fällan
och hans hustru Katarina Eliasdotter som var född i Skrinhult den 7
januari 1830.
De hade som nygifta bott hos Johannes föräldrar på Prästgårdens
backstuga Mörkakärr där sonen Elias föddes 1862 men avled efter en
vecka. Dottern Ida föddes 1863 och var med vid flytten till Sörebäck.
Hon blir 1886 soldathustru gift med Johan
August Falk.
Familjen övriga barn föds alla på Sörebäck:
Kristina f. 27/8 1865 d. 5/7 1948 i Långaryd (N).
Bengt Johan f. 24/1 1868 emigrerar till Amerika 3/8 1891.
Sven Magnus f. 25/9 1871 blir soldat nr 98 Lönn vid N.Västbo kompani
Jönköpings regemente. Vid sin död 1952 bor på Skogslund Yttra Röshult.
Elias f. 10/5 1874.
Noak f. 8/11 1876.
Vid Laga skifte i Hult fastställt 1873 beslutades att torparen Carl
Magnus Eriksson på Lindsberg hade bytt till sig de ägor som fanns
väster om Bökesjö som kallades Dyhult.
Erik Andersson som var ägare av den södra delen av ägorna skulle ha en
skift öster Bökesjö och delar av Lindsberg samt Stampudden medan husen
på Lindsberg kom att tillhöra norra skiften som ägdes av Nils Peter
Persson.
I början av 1880-talet flyttar Johannes Svenssons familj från Sörebäck
till Lindsberg och därefter omnämns inte Sörebäck i husförhörslängden.
