Bokelund

Vill du se flygfoto?

Under perioden 1799-1920 har jag funnit över 50 personer med anknytning till Bokelund. Torpet hade tre rum och kök, jordkällare, Ladugård och uthus på tomten.

Första gången jag funnit namnet Bokelund i kyrkböckerna är 1799, då avskedade soldaten Jonas Jönsson Klövers (klicka på länken för mer data om familjen) yngsta dotter Maria* Brita föds på torpet 17/12 (C:1 s.221).
Familjen flyttade redan 1795 från Lidhult till Vrets torp, vilket även varit en benämning för Hagen. Jonas hustru Brita Jönsdotter hade både föräldrar och morföräldrar boende i Hagen.
Familjen flyttar från torpet omkring 1803 (A I:1 s.185).

Nästa familj på torpet var soldaten Kort (Per Nilsson Kort) med hustrun Katarina Persdotter samt barnen Nils och Kerstin levde där 1806 (AI:1 s.262). Per hade varit soldat i Vingården i Jälluntofta. Familjen bor endast en kort tid på torpet, och återfinns sedan på Vrets backstuga Näbbelund.

År 1808 bor Elias Svensson med hustrun i andra giftet Elin Nilsdotter på torpet. Elias hade dragit sig tillbaka från Vret västergård med de två yngsta hemmavarande barnen Mattis och Britta, och svärmor Elisabet Torsdotter avled på torpet 1810. Vid husförhör 1813-1817 är familjen beskriven som åbor på torpet (A I:1 s.354).
År 1816 gifter sig Britta med Sven Persson från Södra Unnaryd, och senare på hösten dör Brittas far Elias. Britta föder fyra barn på torpet före flytten till Vret östergård (A I:2 s.136).

År 1827 byter Sven och Britta (och mamma Elin) bostad med Magnus Carlsson och hans hustru Sara Larsdotter, som flyttade från Vret östergård till Bokelund. Magnus mamma Maria var halvsyster med Britta. Magnus familj bodde bara en kort tid på Bokelund och år 1831 har man bytt bostad med Magnus föräldrar, som flyttar till Bokelund från västergård (A I:3 s.29 och 34).

Carl Månsson och hustrun Maria Eliasdotter lever på torpet till 1846, då Carl avlider. Troligen bor Maria kvar eftersom Karls bouppteckning, som utfördes först 1857 är skriven på Bokelund.

Per Larsson och hustrun Britta. Foto från Lisbeth Hylander Halmstad.

År 1862 flyttar änkan Britta Eliasdotter med sina tre barn till Bokelund. Hon gifter sig 1863 med Per Larsson från Södra Unnaryd.
Per var född i Södra Unnaryd 1835, och Britta var nio år äldre och änka från Skrinhult. De fick barnen Severina, Johannes och Karl. Familjen köper ganska snart fastigheten Vret västergård 2:9 och flyttar från torpet. Hemmansklyvningen är i fastighetsboken daterad 4/6 1882 och fastställd till 1/32 mantal. Sonen Johannes byggde torpet Enudden, som efter kort tid övertogs av systern och hennes man. Efter Pers död 1905 flyttade även Britta till Enudden.

Från 1863 Flyttar nästa familj till Bokelund. Det var avskedade soldaten Jonas Nilsson-Ström med hustrun Kristina Andersdotter-Stussare och två barn. Ytterligare fyra barn föds på torpet före 1876 då de flyttar till Löckna (AI:8 s.17).

År 1878 flyttar sågföreståndaren Nicolaus Granqvist och hustun Johanna Augusta Forsberg till torpet. Nicolaus var från Ransäter i Värmland, och hade flyttat runt mellan olika sågverk. De hade två barn, och ytterligare ett föds på Bokelund före flytten till Angelstad 1880.

Nästa torpare var Johan Persson som inflyttar från Unnaryd 1881 med hustrun Katrina Eriksdotter och en dotter (A I:9 s.50). Dottern flyttar till Halmstad 1883, och föräldrarna flyttar till Unnaryd 1885.

Mellan 1885 och 1900 visar kyrkböckerna inga uppgifter om torpare. År 1900 bor soldaten Fredrik Lundgren med hustrun Amanda Bengtsdotter och sex barn på torpet. Familjen flyttar till Löckna omkring 1908, och då har ytterligare 3 barn fötts på torpet.

År 1910 bodde Johan* Peter Persson och dottern Julia på torpet. Johans andra dotter Alfrida Matilda* var med sin make Carl Alfred Nilsson ägare av Vret västergård.
Julia var lungsjuk och avled 1912 på sanatorie, medan Johan avlider på torpet 1918.

Fr.v. Pappa Alfred, Elin, mamma Frida, Ylva, Harriet, Ove och Alva. Foto från Christer Engstrand Västra Frölunda.

År 1920 flyttar Alfred* August Magnusson med familj till torpet från Önne. Hustrun Fridas bror Carl Alfred var sedan 1895 ägare av Vret västergård och torpet. Alfred var en mångsysslare bland annat virkeshandlare, skogsarbetare och tjärbrännare tillsammans med Johan på Blomsholm. Familjen bodde kvar till 1929, då han kunde köpa fädernegården Vret östergård av syskonen för 36000 kr. Senare blev han även ägare av ångbåten Bravo.
Torpet rivs några år senare, men jag har inte ännu kunnat fastställa vilket år.

Copyright © Rolf Carlsson.
Reviderad: 2011-07-19.