Rydslund

Vill du se flygfoto?

Handlanden och mösskräddaren Carl Emaus Vestberg föddes i Hult Odensjö socken år 1844 under mycket knappa förhållanden, och familjen var under många år upptagen under socknens slut i husförhörslängden.
År 1865 lämnar han hemmet på Åskärr och bosätter sig på Arvidstorp under Övra Röshult, men redan 1866 är han åter upptagen under socknens slut.
Han gifter sig 1869 med Charlotta Persdotter vars föräldrar var brukare av ¼ mantal av fältväbel bostället Gräshult i Lidhult socken. Hon var född 1850, och paret flyttar till Arvidstorp där följande barn föds:
Ulrika Josefina 1869 och som avlider samma år.
Konstantia Vilhelmina 1871.
Ulrika Josefina 1872.
Hulda Karolina 1874.

Den 29 september 1875 blir paret brukare av torplägenheten Rydslund, enligt nedanstående kontrakt utfärdat 7 augusti av Peter Jonasson i Vret västergård och makarna. Redan i detta kontrakt kallas Carl Emaus för handlanden, så redan under tiden under Arvidstorp har han bedrivit affärer.
Mot en årlig skatt av 10 kronor är de nu brukare av torpet Rydslund som snabbt blir bebyggt och här föds barnen:
August Vilhelm 1876.
Frans Oskar 1879.
Johan Albin 1881.
Johan Adolf 1884.
Matilda Charlotta 1886 död 1887.
Matilda Charlotta 1887.
Elvida Maria 1889.
Karin Atolfvia 1891.
Karl Fritjof 1894.

Charlotta avlider här på torpet 1902 och Carl Emaus blir änkeman med en stor barnaskara.

Torpkontrakt sidan 1


Torpkontrakt sidan 2

År 1918 införs den så kallade "Ensittarlagen", som sedan revideras 1920 och 1925. Lagen blev till för att ge möjlighet för torparfamiljer att få friköpa torpet de brukat under lång tid av jordägaren. Denna lag kom att vålla konflikter ända tills den upphörde att gälla 1976.

Den 14 februari 1926 skriver Carl Emaus en ansökan till Kungliga Majts Befallningshavande i Kronobergs län om inlösen och lantmäteriförrättning jämnligt lagen 18 juni 1925. Ägare av gården 31/256 mantal var nu Peter Jonassons dotter Jenny och svärsonen Oskar Nilsson, som inte ville att avsöndring skulle ske. Carl Johansson var ägare av 1/256 mantal ansåg sig inte ha något med avsöndringen att skaffa. Makarna Nilsson ansåg att byggnaderna var byggda av virke från gårdens skog, men Carl Emaus kunde uppvisa att virket anskaffats genom så kallade "timmergillen", och att lagens villkor var uppfyllda.
Genom kungörelser i Smålänningen den 18 oktober, och uppläst i kyrkan 17 oktober 1926 infann sig lantmätaren den 2 november samma år på Rydslund.
I protokollet kan man läsa att i bostadshuset fanns två rum och kök, handelslägenhet, förstuga och veranda samt på vinden ett gavelrum. Byggnaderna som var rödfärgade och i gott skick värderades till 3000 kronor.
Vid markvärderingen ansågs gårdsplan och odlad jord värd 400 kr hektaren och övrig jord 60 kr hektaren. Det totala jordvärdet blev härmed 295 kr 19 öre vilket beslutades bli lösenskilling. Dessutom fick Carl Emaus betala sluträkningen för förrättningen som utgjorde 195 kr 86 öre.

Kungörelse

Del av avsöndringskartan från 1925.

Copyright © Rolf Carlsson.
Reviderad: 2011-06-07.