| GPS-koordinat: | WGS-84 | N 56° 51,015' E 13° 29,556' (56.85025, 13.49260) |
|---|---|---|
| RT-90 | X 6304992 Y 1358907 | |
| Skylt vid torpiventering: | ||
| Gård: | Ånäs |
Platsen är det gamla
vägskälet mellan gamla vägen från Lidhult (Skälhult) till Moanäs, Strömma och
Virkesnäs.
Här blev Måns Andersson från Moanäs enligt dödboken 1811-09-10 "av sina
gårdsmän ihjälslagen på vägen mellan Strömma och Moanäs".
Måns gifte sig med Ingegerd Svensdotter i Moanäs 1802 och flyttade från
Berg i Unnaryd till Moanäs. De fick sex barn varav fyra var i livet när
Måns avled.
Hur gick det till, och vilka var förövarna?
I Göta Hovrätts protokoll kan man läsa följande:
Utslag angående bönderna Bengt Persson, Jöns Svensson och Per Svensson
i Moanäs, vilka på anställt åtal av kronolänsmannen Carl Herlin,
undgått rannsakning vid urtima ting i Sunnerbo härad, för det de den 2
september detta år, ej långt ifrån hemmanet Skälhult på vägen
överfallit och slagit bonden Måns Andersson ifrån Moanäs så att han
blivit kvarliggande på stället, samt påföljande dagen med döden avgått;
Och har Häradsrätten, genom utslag den 22 sistlidne oktober, av
upptagna skäl ansett bemälte tilltalade övertygande, att vid omnämnde
tillfälle var för sig hava lagt å Måns Andersson våldsam hand men Bengt
Persson likväl icke i den mån att Måns Andersson där av kunnat ljuta
döden varför häradsrätten , i förmåga av 61 kap. 1 och 2 §§ och 24 kap.
5 och 6 §§ missgärningsbalken dömt Bengt Persson att erlägga full
mansbot med 100 riksdaler banco och i Odensjö kyrka, en söndag, undergå
uppenbar kyrkoplikt, skrift och avlösning, samt Jöns Svensson och Per
Svensson att liv deras mista och halshuggas; Var jämte häradsrätten
stadgat, att de tilltalade borde deltaga lika i gottgörandet av
regementsläkarens assessorn D W Westrells förbesiktning av Måns
Anderssons döda kropp i räkning fordrade arvode; 14 riksdaler 2
skilling banko;
Dock så, att vad som kunde brista hos den ene förbrytaren, skulle
ersättas av de andra; Varande berörda utslag likväl, till följd av 25
kap. 5§ rättegångsbalken underställt Kungliga Hovrättens prövning;
Givet i Jönköping den 18 december 1811.
Sedan till följd av Kungliga Hovrätten föreskrev regementsläkaren
assessorn Westrell med ed fästat riktigheten av sina över besiktigandet
av Måns Anderssons döda kropp utgivna intyg, och protokollet därför hit
inkommit, företager Kungliga Hovrätten granskning av målet; Därvid
rannsakningen inhämtas att, sedan tilltalade Jöns Svensson, Per
Svensson och Bengt Persson den 2 sistliden september, hos Lars
Andersson i Skälhult träffat Måns Andersson , som der inlåtit sig i
tvist med Jöns Svensson, hava de tilltalade en sextondels mil från
nämnda hemman åter råkat bemälte Måns Andersson, och efter börjad
osinghet, med särskilda tillhyggen slagit honom så våldsamt, att han
vanmäktig fallit till marken, utan att själv kunna åter hjälpa sig upp,
i vilket tillstånd de tilltalade låtit honom förbliva, tills han
avlidit, och påföljde dagen blivit funnen samt hemburen; Och hava av de
tilltalade Per Svensson och Jöns Svensson vid slagsmålstillfället
tillfogat Måns Andersson flera slag i huvudet, dels med en så kallad
målstake, och dels med en avbruten stör, samt Bengt Persson givit Måns
Andersson åtskilliga slag av en piska och en målstake samt sparkat
honom, men utan att dessa Bengt Perssons våldsamheter skola träffat den
misshandlades huvud.
Kungliga Hovrätten har övervägt detta med vad mera rannsakningen
innehåller; och som vid jämförelse av besiktningsintygen, det är
uppenbart att något av de Måns Andersson i huvudet tillfogade slag
varit ovillkorligt dödande; Alltså och då Jöns Svensson samt Per
Svensson på sätt ovan är nämnt, lagt lika hand å Måns Andersson och
därefter, känslolöse lämnat honom utan all vård att sitt öde, prövar
Kungliga Hovrätten rättvist i förmåga 24 kap. 6§ missgärningsbalken
döma Per Svensson och Jöns Svensson att mista deras liv samt
halshuggas; Men emedan de mot Bengt Persson förekomne omständigheter
icke utverka, att han genom sin handa verkan vållat Måns Anderssons
död; Ty anser Kungliga Hovrätten skäligt ? Bengt Persson att gälla sitt
brott, enligt 5§ åberopade 24 kap.
missgärningsbalken samt kungliga förklaringen d. 23 mars 1807 med halv
mansbot 50 riksdaler specie samt enskild skrift och avlösning en söndag
i Odensjö kyrkas sakristia; Skolande assessorn Westrells resekostnad
och dagtraktamente, efter räkning gäldas med 14 riksdaler 2 skilling
banko av de tilltalade gemensamt, dock så, att vad hos dem alla
brister, skall ersättas av de andras tillgångar.
Enligt 29 punkten i Kungliga förklaringen den 23 mars 1807 varder detta
utslag Kungliga Majts Nådiga prövning i underdånighet hemställt; Och
ett exemplar av utslaget översändes till Konungen Befallningshavande i
Kronobergs län, med anmodan att låta samma utslag tillställas de
tilltalade, av vilken den, som Kungliga Majt i underdånighet vill
besvära sig över detta utslag, eller söka nåd från utdömt dödsstraff,
åligger att före eller sist å förtionde femte dagen från erhållen del
av utslaget, till Kungliga Majts Befallningshavande avlämna sina
underdåniga besvär eller böneskrifter År och dag före skriva
Ännu har jag inte läst
Kungliga Majts beslut, men troligen fick Per Svensson nåd och bor i
Moanäs till sin död 1839.
Även Bengt Persson bor kvar i Moanäs till sin död 1840.
Jöns Svensson lämnar Moanäs och gifter sig med soldatänkan Katarina Bosdotter, som överlevt två soldater, och de bosätter sig på Biö i Bassarås. Här föds sonen Per 1817 och 1822 flyttar de till en gård 1/6 mantal Bassarås Byagård.
Jöns avlider på ett torp under gården 1846 och Katarina 1849.