Foto 1913
| Stående fr. v. | Gustav Pihl (10:423) | Fällestorp |
| Adolf Persson | Unnen | |
| David Johansson | Unnen | |
| Robert Persson (8:128) | Lindsberg | |
| Benjamin Lorentzon (4:10) | Torarp västergård | |
| Sågverksägaren August Persson (9:274) | Unnen | |
| Karl Frej (8:170) | Dyhult | |
| Oskar Johansson (10:9) | Vekadal | |
| Erik Jönsson (19:794) | Unnen | |
| Sittande fr. v. | Simon Persson (8:91) | Lindsberg |
| Skomakaren Jönsson (på besök) (19:792) | Unnen | |
| Elias Andersson (6:387) | Dyhult | |
| Oskar Johansson (3:1) | Dyhult | |
| Sågmästaren Johan Frej (8:168) | Dyhult | |
| Alfred Johansson (9:43) | Hallalund | |
| Gustav Bengtsson (8:184) | Vekadal | |
| Oskar Lönn (8:748) | Loshult |
Carl Jehander "Järnvägskungen", som
byggt Halmstad-Bolmens järnväg, var ägare till en ångsåg i Lidhult som
byggts 1888.
Enligt köpeavtal daterat 1893-06-16 köper Jehander ett markområde i den
blivande bangårdens förlängning, vid Unnens strand, om 0,59 hektar för
400 kronor av Per Andersson och hans hustru Britta Christina
Pettersdotter.
År 1895 beslutar han sig för att flytta sågen till Unnen där
stickspåret från Åsen blivit färdigställt. I november 1896 säljer han
hastigt sågen till timmerhandlaren August Persson (9:274) från Älmås i
Lidhult för 7500 kr.
August hade tidigare varit med om att bygga fem ångsågar. Rörelsen blev
betydande och hade som mest ca 50 anställda.
Sågen hade 2 ramar, dubbelt kantverk, två hyvlar samt kombinerad klyv
och balanskap. Maskinerna drevs av en ångmaskin med 100 effektiva
hästkrafter.
Såverket var beläget på fastigheten Loshult 1:15 vid Unnens sydöstra
strand och Unnens station.
August flyttade från Älmås 1897-11-05, och bosatte sig med familjen på
ångsågen. Redan 1898-11-14 flyttar de till Yttra Röshult 2:3 som han nu
köpt.
| GPS-koordinat: | WGS-84 | N 56° 50' 16,22" E 13° 32' 28,24" |
|---|---|---|
| RT-90 | X 6303512 Y 1361824 |
Källor:
A Julin: Annerstad förr och nu s.299
J Rosengren: Beskrifning öfver Sunnerbo Härad s.342
Smålandsposten 1888-04-05, 1895-03-11 och 1896-11-23
År 1896 sålde
Johan Andersson (8:172)
gården Ryd till herrarna
Manske & Heisenbyttel i Hannover. Samma år började man att
bygga ett av södra Sveriges solidaste sågverk, som var
taxeringsvärderat till 60.000:- kr och kostat nästan 100.000 kr att
anlägga.
Till att leda uppbyggnad och all verksamhet i Sverige anställdes
disponent Knut Björkman (8:528).
Han var född i Visnum (S) i Värmland 1847 och var tydligen en mycket
driftig man, som installerade och anlade allt den senaste tekniken hade
att erbjuda. Till sin hjälp hade han som sågmästare Lars Olsson (10:361) som gått den långa
vägen och tidigare varit anställd på ett flertal sågverk i Norrland och
Småland. Ett järnvägsspår 1,7 km långt från sågen till Byholma station
anlades till en kostnad av 15.000 kr. Oxar användes som dragare
eftersom inte banvallen hade tillräcklig bärighet för att lok skulle
kunna användas. Anläggningen hade ett eget el-verk, som försåg sågverk,
maskinrum samt brädgård med elektriskt ljus, samt telefonlinje mellan
såg och station och Björkmans bostad.
Bolaget ägde även stora skogsdomäner i trakten bl.a. Stenhöga i Vrå (G)
och Tiraholm i S.Unnaryd (N).
För att bogsera timmer över sjön Bolmen hade man även en ångbåt.
På hösten 1901 fick man troligen ekonomiska problem, och försökte
ombilda bolaget med svenska ägare. Det var Knut Björkman senior och
junior, C Siebke i Skeen, kapten J H Höök och stadsfogden G Bissmark i
Halmstad. Styrelsen skulle ha sitt säte i Halmstad.
Sågverksdriften blev inte så långvarig och 1909 köpte släktingar till
Johan Andersson tillbaka gården.
| GPS-koordinat: | WGS-84 | N 56° 48' 9,66" E 13° 35' 13,86" |
|---|---|---|
| RT-90 | X 6299506 Y 1364505 |
Vill du se flygfoto?
Källor:
Smålandsposten 1896-12-23, 1901-10-12
Copyright © Rolf Carlsson.
Reviderad: 2009-09-02.